Ofta förekommande frågor och svar om forskningsetik
Forskningsetik och god forskningssed
1. Vad är forskningsetik?
Forskningsetik rör etiska aspekter på forskning. Exakt vad som räknas in kan diskuteras, men uppenbara områden är god forskningssed och forskningsfusk, etiska aspekter vad gäller hantering av människor och djur som medverkar i forskning, presentationen av forskningsresultat, forskningens konsekvenser och forskarens ansvar. Värderingar och attityder inom enskilda forskargrupper till dessa frågor är förstås också av forskningsetisk relevans. En central fråga inom forskningsetiken är hur man bör balansera forskningsintresset (intresset att bedriva forskning med målet att generera ny kunskap) mot skyddsintresset för forskningspersoner, försöksdjur och eventuella risker på samhällsnivå.
Om du har frågor kring forskningsetik går det bra att ställa dem till researchethicsadvice@
2. Vad betyder ”god forskningssed”?
Med ”god forskningssed” avses att ha som praxis att följa etiska krav på forskning när man forskar. Detta inkluderar i allmänhet även att inte bryta mot relevant lagstiftning (även om man i princip kan tänka sig oetisk lagstiftning, vilket skulle inne
Rätt eller fel inom forskning
Forskningsetik är att ställa frågor om vad som är rätt eller fel inom forskning. Vad är rätt att forska på och till vilket pris? Och vad kostar det att avstå från forskning?
Du deltar kanske i en forskningsstudie om dina internetvanor, undrar kanske över brott i samhället, eller oroar dig över en sjukdom som saknar behandling. Det är bara tre exempel där forskning har betydelse. Forskning ger kunskap, men har också ett pris.
Över hela världen pågår en ständig diskussion om forskning. Genom historien har också debatten lett till riktlinjer och lagar som styr vad forskare får göra.
– Vi har till exempel sedan talet ett forskningsetiskt skyddsnät för människor som deltar i forskning, säger Stefan Eriksson, docent i forskningsetik vid Uppsala universitet.
Inom- och utomvetenskaplig etik
Forskningsetik omfattar både inom- och utomvetenskaplig etik. Inomvetenskaplig etik handlar om hur man med forskning ska nå pålitlig kunskap. Frågor som hör hit är till exempel forsknings
Forskningsetik
Forskningsetik är etik inom vetenskaplig forskning, vilket innebär tillämpningen av grundläggande etiska principer på forskning samt är forskares yrkesetik.[1] Området omfattar bland annat regler och föreskrifter gällande planering och utförande av experiment med människor, djurförsök, forskning inom vissa områden (bland annat stamceller och kloning) samt undvikande av plagiat eller forskningsfusk. I vissa fall finns de forskningsetiska reglerna i tvingande lagstiftning, där brott mot dem kan medföra straff. Andra former av forskningsetiska regler finns i upprop och kodexar som inte på samma sätt är tvingande att följa.
Ett vanligt synsätt är att den enskilde forskaren själv ytterst bär ansvaret för att forskningen är av god kvalitet och etiskt/moraliskt acceptabel.[1] Detta var bland annat det synsätt som den svenska kommittén om forskningsetik, en offentlig utredning, använde sig av i sin rapport från [2]
Forskningsetiken är mest utvecklad och tydligt kodifierad inom medicinsk forskning, där grundstenen är Helsingforsdeklarationen från
Historik
Forskningsetiken, i form av kodexar och liknande, växte till stor del
.
.