Svavel
| Svavel | |||||||||||||||
Emissionsspektrum | |||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||
| Relativ atommassa | 32,06 (32,–32,)[1][2]u | ||||||||||||||
| Utseende | Gul | ||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||
| Densitet vid r.t | α: 2,07 g/cm3 β: 1,96 g/cm3 γ: 1,92 g/cm3 | ||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||
| Smältpunkt | ,36 K (,21 °C) | ||||||||||||||
| Kokpunkt | ,8 K (,6 °C) | ||||||||||||||
| Kritisk punkt | 1 K (1 ,85 °C) 20,7 MPa | ||||||||||||||
| Molvolym | 15,53 ×10−6m³/mol | ||||||||||||||
| Smältvärme | Mono: 1, kJ/mol | ||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | Mono: 45[3]kJ/mol | ||||||||||||||
| Specifikvärmekapacitet | [4]J/(kg × K) | ||||||||||||||
| Molär värmekapacitet | 22,75 J/(mol × K) | ||||||||||||||
| |||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||
| Atomradie | pm | ||||||||||||||
| Kovalent radie | ± 3 pm | ||||||||||||||
| van der Waalsradie | pm | ||||||||||||||
| Elektronaffinitet | kJ/mol | ||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: ,6 kJ/mol Andra: 2 kJ/mol Tredje: 3 kJ/mol Fjärde: 4 kJ/mol (Lista) | ||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | |||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Ne] 3s2 3p4 | ||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 6 | ||||||||||||||
| Kemiska egenskaper | |||||||||||||||
| Oxidationstillstånd | 6, 5, 4, 3, 2, 1, −1, −2 | ||||||||||||||
| Oxider (basicitet) | SO2, SO3 (starkt sur) | ||||||||||||||
| Elektronegativitet | 2,58 (Paulingskalan) 2, (Allenskalan) | ||||||||||||||
| Normalpotential | −0,48 V (S + 2 e
Svavel är ett icke-metalliskt kemiskt element som förekommer i många former och föreningar. Det används flitigt i många industrier, liksom dess joner, såsom sulfider och sulfater. Förutom att ha industriella tillämpningar, är svavel också en viktig del av alla levande organismer, och det används också som en matkälla av vissa bakterier, som de som finns runt hydrotermiska ventiler. På grundämnenas periodiska system identifieras svavel med symbolen S. Grundämnet har ett atomnummer på 16 och ett antal olika joner. En jon är en form av ett element som har fått eller förlorat elektroner, vilket förändrar elementets kemiska struktur och elektriska laddning. Många konsumenter är bekanta med sulfiter, svaveljoner som används för att konservera många livsmedelsprodukter. Sulfater, en annan vanlig jon, används i ett antal tillämpningar. Det finns en viss tvist om stavningen av svavel. I USA och många andra länder är ordet svavel. I länder som använder brittisk engelska stavas namnet mer vanligtvis som svavel. Även om båda stavningarna är erkända som korrekta, är svavel faktiskt mer etymologiskt korrekt, vilket återspeglar ordets latinska rötter. I ett försök att standardise SvaveldioxidSvaveldioxid, SO2, är en färglös och hostretandegas. Gasen bildas naturligt då biologiskt material bryts ner. Den uppstår även vid förbränning av fossila och andra svavelhaltiga ämnen. I vatten löser den sig lätt varvid svavelsyrlighet bildas. Den största naturliga källan till svaveldioxid är vulkaner. Då gasen kommit ut i atmosfärenoxideras den till svaveltrioxid (2 SO2 + O2 → 2 SO3) som sedan med vatten bildar svavelsyra (SO3 + H2O → H2SO4), vilket bidrar till försurning. Hygieniskt gränsvärde: 2 ppm. Som konserveringsmedel i livsmedel betecknas svaveldioxid med E-nummer E Struktur och bindningSvaveldioxid är en böjd molekyl med C2v-symmetri. Bindningen mellan svavel och syre kan med valensbindningsteori, som enbart tar hänsyn till s- och p-orbitalerna, beskrivas med resonans mellan två resonansstrukturer i enlighet med bilden nedan. Dessa resonansstrukturer med en laddning på svavelatomen förklarar varför svaveldioxidmolekylen är böjd, till skillnad mot exempelvis koldioxid, som är en rak molekyl. Svavel-syrebindningen i svaveldioxid h Är det farligt att få i sig svaveldioxid?Stänk av kondenserad svaveldioxid kan orsaka köldskador på huden och grumling av hornhinnan i ögonen. Vattenlöst svaveldioxid fräter på huden och ögonen. Vid långvarig kontakt kan svaveldioxid öka risken för sjukdomar i luftrören, orsaka kronisk luftrörskatarr och skada tandemaljen. Vad är svavelutsläpp?Svavelutsläpp i Sverige. Större delen av svavelutsläppen uppkommer vid förbränning av eldnings— oljor, då det mesta av det svavel som ingår i oljan oxideras till svaveldioxid och följer med rökgaserna. Hur skapas svaveldioxid?Svaveldioxid är en färglös och hostretande gas. Den släpps ut vid förbränning av fossila bränslen och andra svavelhaltiga ämnen. Svaveldioxid släpps ut även från naturliga processer såsom vulkanutbrott. Svaveldioxid oxideras i atmosfären och bildar svavelsyra, vilket bidrar till försurning av mark och vatten. Vad består svaveldioxid av?Vid förbränning reagerar bränslets svavel med luftens syre och bildar svaveldioxid, SO2. Svaveldioxid oxideras vidare till svavelsyra, antingen genom reaktioner i vätskefas eller genom reaktioner i gasfas. Reaktionerna i vätskefas står för mellan % av oxid Skillnad mellan svavel och svaveldioxidHuvudskillnad - Svavel mot svaveldioxidSvavel är en nonmetal som kan hittas i olika molekylära former som kallas allotroper. Det finns i jordskorpan som en ljusgul färgad fast substans. Svavel kan inte hittas i atmosfären som ett rent element; det finns som svaveloxider. De viktigaste oxiderna som finns i atmosfären är svaveldioxid och svaveltrioxider. Svavel kan också hittas som hydrid, vätesulfid. Den största skillnaden mellan svavel och svaveldioxid är det svavel är ett element medan svaveldioxid är en gasformig förening. Viktiga områden som omfattas1. Vad är svavel Viktiga villkor: Allotrop, Nonmetal, Svavel, Svaveldioxid, Svaveltrioxid Vad är svavelSvavel är ett element som har atomantalet 16 och ges i symbolen S. Detta element hör till p-blocket i det periodiska bordet och | ||||||||||||||