Så blev mottagandet
Miljömålsberedningens slutbetänkande innehåller förslag på hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden. Det gäller naturvård, biologisk mångfald samt kolinlagring enligt LULUCF-direktivet.
I fredags offentliggjordes betänkandet i samband med att det överlämnades till regeringen. Kommentarerna lät inte vänta på sig, med vissa förslag mer i debattens strålkastarljus än andra.
Ett sådant är att skogsägare ska erbjudas ekonomiska incitament för att förlänga omloppstider (se lista nedan). Skogsindustrierna ser här en risk att råvarutillgång och i slutänden fossilfria alternativ begränsas. Detta till tveksam nytta och till ett högt pris, avtalen med markägare beräknas kosta 2,5 miljarder.
Även Norra skog anser att för mycket fokus ligger på att lagra koldioxid i skogen. Beredningen missar det faktum att användning av skogsråvara för att substituera fossila material är skogens kanske viktigaste uppgift, anser de.
Naturskyddsföreningen tycker att utredningen generellt misslyckats med att ta fram tillräckliga mål och styrmedel för hur vi ska leva upp till kraven på kolinlagring. Sverige kommer bara att kunna leverera en tredjedel av den ökande kolinlagring som
Skydd av skogsmark
Varför skyddar vi skog?
Grunden för den svenska modellen att bruka skog är att så kallad generell hänsyn till natur- och kulturvärden och sociala värden ska tas på all produktiv skogsmark. Men det räcker inte för att alla de arter som naturligt lever i skogen ska kunna fortleva överallt. Därför behöver skog och skogsområden som är särskilt värdefulla ur natur- eller kulturmiljöhänseende, eller för rekreation och friluftsliv, särskilt skydd.
Sverige har också internationella åtaganden när det gäller skogsskydd. Ett exempel är Natura som är ett nätverk av skyddade områden inom hela EU med målet att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Nätverket omfattar värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda sett ur ett europeiskt perspektiv.
Olika former av statligt skydd av skogsmark
Det finns olika skyddsformer som fungerar på olika sätt och används för olika syften.
Nationalparker inrättas av riksdagen medan naturreservat kan beslutas av både länsstyrelsen och kommunen med stöd av miljöbalken. Dessa beslut gäller för all framtid. Biotopskyddsområden i skogen kan beslutas av Skogsstyrelsen, också med
Skydda skogen
Låt oss fortsätta njuta av gammelskogens rikedom – även i framtiden!
BLI FADDERGE GÅVA
I våra djupa skogar lever sagolika djur och växter. Men artrikedomen i skogen kan inte tas för given. Slagugglan, spillkråkan och den vackra orkidén Norna är alla tre exempel på arter som är numera är rödlistade enligt Artdatabanken. För att de ska fortsätta finnas längs våra skogsstigar behöver deras hem skyddas bättre.
PROBLEM
Idag finns stora utmaningar med att skydda de svenska skogarna. Dagens avverkningsnivå är ohållbar om vi vill bevara den rika biologisk mångfalden
och ekosystemtjänster. Tyvärr nås inte heller de nationella miljömål och internationella åtaganden som är uppsatta för att skydda skog och arter. Sverige lever idag heller inte upp till EUs regelverk om skydd av arter och livsmiljöer.
- För 43% av alla Sveriges rödlistade arter utgör skogen en livsviktig miljö (enl. Artdatabankens rapport)
- För nästan 20% av de rödlistade arterna har deras förutsättningar försämrats så att de har försvunnit helt från minst ett län.
- Av Sveriges 15 skogstyper har 14 otillfredsställande eller dålig bevarandestatus.
- Skogspolitiska intressen vill intensifiera skogsbru
Så här arbetar WWF för den svenska skogen
Världsnaturfonden WWF jobbar för att skydda den svenska skogen på olika sätt och på flera nivåer. Målet är att mer skog ska skyddas, samtidigt som den oskyddade skogen ska brukas på ett mer hållbart sätt. På så sätt kan vi bevara den biologiska mångfalden och samtidigt skapa ett mer hållbart skogsbruk och motståndskraftiga skogar.
– En del av arbetet handlar om att bevara de sista stora intakta skogsekosystem i nordvästra Sverige. Dessa har möjlighet att lagra koldioxid, hantera störningar och återhämta sig. Det är väldigt viktigt med större arealer naturskog för att bevara vår biologiska mångfald, men även som ett skydd mot klimatförändringarna, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF.
Med större sammanhängande naturskogar skapas en variation – av olika typer av skogar, trädslag och åldrar. Det ger också en ökad mängd död ved i olika nedbrytningsstadier som skapar förutsättningar för olika arter att leva där. Dessa skogar är mer robusta och har förutsättningar att återhämta sig från extremförhållanden som bränder, torka och sjukdomar samtidigt som de bevarar en rik variation av djur och växter.
Endast en femted
.