Kortare arbetstid – är det lika bra för alla?
Är det värt att arbeta 40 timmar i veckan? För vissa ger en ökad fritid tillräckligt med fördelar för att vilja jobba deltid, trots minskad lön. Nu ska forskare ta reda på vilka de exakta konsekvenserna blir för individ och samhälle.
I ett nytt forskningsprojekt strävar forskarna efter att fördjupa vår förståelse för hur arbetstagare påverkas när de aktivt väljer att minska sin arbetstid. Projektledaren Mimmi Barmark, universitetslektor och studierektor på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet, ser det frivilliga deltidsarbetet som ett viktigt forskningsämne. Resultaten från studien kan utgöra en grund för att forma morgondagens arbetsliv på ett mer hållbart sätt. Det räcker med att ta en titt omkring sig i vårt samhälle för att se dess potentiella relevans, menar hon.
&#x; Dels är den arbetsrelaterade psykiska ohälsan ett stort problem, med stress och utbrändhet. Många mår väldigt dåligt. Dels lever vi i en del av världen
Det här får äldre att stanna i arbetslivet
Kan och vill vi jobba upp i hög ålder? Det hänger på flera faktorer – som hälsa, arbetsmiljö och privatekonomi. Och även på vad arbetet ger oss av social tillhörighet och mening, säger forskaren Kerstin Nilsson.
Mycket talar för att framtidens arbetsliv kommer att behöva vara längre än dagens.
Frågan om att stanna kvar i arbetslivet upp i högre ålder är komplex, menar Kerstin Nilsson, vid Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet, och Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Sveriges lantbruksuniversitet. Hon har forskat om äldre i arbetslivet sedan början av talet.
Människors beslut om att gå i pension, eller att fortsätta att arbeta länge, påverkas av många olika saker. De avgörande faktorerna finns på tre nivåer: på samhällsplanet, i organisationen/företaget och hos individen.
Hållbart arbetsliv för alla åldrar
Kerstin Nilsson har utvecklat en modell för hållbart arbetsliv som kallas SwAge (Sustainable Working Life for All Ages). Den ringar in vad som, enligt forskning, har betydelse för pensionsbeslut. Den pekar även på vilka förhållanden arbetsplatserna bör arbeta med om de vill behålla äldre personal.
– Tanken är att
Rätt för äldre att gå ned i arbetstid
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätt för äldre att gå ned i arbetstid.
Arbete är grunden för Sveriges välstånd. Arbetslinjen innebär att alla ska kunna få jobba efter egen förmåga. Många äldre personer har erfarenheter och yrkeskunnande som samhället behöver. Därför är det bra att äldre, som så önskar, ges bättre förutsättningar att kunna stanna kvar i arbete. Alliansregeringen vill, som ett led i detta, utöka rätten att kvarstå i arbetslivet från 67 till 69 år. Det ger också fler arbetande timmar, vilket krävs för att klara framtida utmaningar.
Önskemålen att öka flexibiliteten vid övergången från heltidsarbete till en kortare arbetstid är också viktiga att lyssna på. Pensionssystemet ger möjligheter till detta, men det finns exempel på arbetsgivare som motsätter sig att en person som fyllt 60 år och önskar nedsättning i tjänst får det.
Vi behöver således förstärkta incitament för äldre att stanna kvar i arbetslivet. Arbetsplatserna behöver bli mer anpassade och attitydförändringar behövs vad gäller äldre arbetskraft.
För att öka flexibiliteten ytterligare och stimulera fler personer a
.
.