Litteraturvetenskap
Som komplement till den övriga framställningen som koncentrerar sig på litteraturens historia följer här en genomgång av metoder som används inom litteraturvetenskapen samt dithörande begrepp. Jacopo Zabarello skrev så här:
Metod är ett intellektuellt instrument med vilket det är möjligt att med utgångspunkt i det kända producera kunskap om det okända.
Metodologier
Inom litteraturvetenskaplig forskning och befryndade verksamheter används en rad metoder som former av tillvägagångssätt att ta sig an ämnet, i synnerhet vad gäller tolkningar av författares verk.
Metoderna ingår i teoribildningar varav de flesta som nämns här dök upp under talet. Ibland används flera metoder överlappande, men det finns som kommer att framgå metoder som motsätter varandra. Eftersom teorierna inte exklusivt används inom litteraturvetenskapen används text och författare omväxlat med konst respektive konstnär.
Biografisk metod
Att närma sig en text från ett biografiskt perspektiv innebär att denna belyses utifrån jämförelser med konstnärens eget liv. Även individuella drag hos upphovsmannens person som kan spela in vid tolkningar läggs vikt vid.
Komparativ metod
Använder a
1 Narrativ forskning biografiskt perspektiv på berättelser Christer Johansson Sociologi i Linköping Institutionen för tema Avdelningen för sociologi
2 Narrativ forskning biografiskt perspektiv på berättelser Christer Johansson
3 Narrativ forskning biografiskt perspektiv på berättelser Universitetet i Linköping Institutionen för tema, avdelningen för sociologi Sociologi i Linköping ISSN ISBN Ansvarig utgivare: Helena Klöfver Redaktör: Tommy Svensson Layout: J&S Tryck: UniTryck, Linköping
4 Innehåll 1. INLEDNING 4 SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD 4 CENTRALA BEGREPP DEN BIOGRAFISKA FORSKNINGSTRADITIONENS UTVECKLING 7 I BERÄTTELSENS BEGYNNELSE 7 LIFE HISTORY OCH LIFE STORY 8 NARRATIV ANALYS NYARE BIOGRAFISK FORSKNING NARRATIV FORSKNING BERÄTTELSER OM LIV BERÄTTELSENS FORM OCH PERSPEKTIV PÅ NARRATIV FORSKNING Berättelse som fenomen och/eller metod Perspektiv på narrativ forskning BERÄTTELSENS STRUKTUR Berättelse som hel struktur Berättelse som delstruktur Text, berättelse, det berättade tre nivåer i en berättelse E
Biografiskt uppslagsverk
Ett biografiskt uppslagsverk eller biografiskt lexikon är en samling korta (någon eller några sidor) biografiska artiklar om personer av viss betydelse, oftast begränsade till avlidna personer. Moderna sådana har ett övergripande historievetenskapligt perspektiv, men de enskilda artikelförfattarna hämtas i regel bland specialister som känner till de olika områden där de biograferade personerna har varit verksamma. De större verken av detta slag (till exempel SBL eller NDB, se nedan) brukar vinnlägga sig om goda käll- och litteraturhänvisningar, anger var personens ev. efterlämnade arkiv är tillgängligt för forskare, och antingen förtecknar personens till exempel litterära, vetenskapliga eller musikaliska produktion eller ger hänvisning till tidigare publicerad förteckning när sådan finns. På så sätt tjänar de som en ingång till fördjupande studier.
Från biografiska uppslagsverk bör man skilja den typ av samtidsinriktade biografiska matriklar som representeras av Vem är det?, de brittiska och amerikanska Who's who och liknande, även om gränsen ibland kan vara flytande. De senare har visserligen ett personurval som är redaktionellt men de ensk
Biografin som metod och vetenskaplig genre
Vid det nionde svenska arbetarhistorikermötet, som den här gången hölls i Helsingborg, diskuterades bland annat biografin som metod och vetenskaplig genre. Magnus Gustafson, doktorand i historia i Malmö, delar med sig av sina tankar från seminariet.
När jag skulle skriva om socialdemokratiska memoarer – från August Palm till Göran Persson – blev litteraturprofessor Lisbeth Larsson min handledare. Jag hade en vision om att inte bara analysera dessa texter som en berättartradition utan också koppla dem till sina historiska sammanhang för att på så sätt kunna berätta om talets politik i Sverige. I sitt block ritade Lisbeth en skiss över projektet: Jaget och tiden, tre exempel vid olika tidpunkter.
Lisbeth gav mig frihet. Men kanske överskattade hon mig. Jag visste inte hur jag skulle gå tillväga. Jag famlade teoretiskt och metodologiskt. Vid ett tillfälle sa hon: Nu tror jag att jag ska lämna över dig till Beata Agrell. Ja, hon sa faktiskt så. Att hon skulle lämna över mig. Lisbeth hade en tanke med det. Helt klart. För det blev en lyckträff att få Beata som lärare och mentor.
Beata
1 Vad är det biografiska perspektivet i socialt arbete? Mathilda Wrede-seminariet Johanna Björkenheim 1
2 Det biografiska perspektivet i socialt arbete Varför? Vad är det? Hur görs en biografisk intervju? Biografiska glasögon? Exempel på arbete med biografiskt perspektiv Dokumentation Etiska aspekter Sammanfattning 2
3 Varför biografiskt perspektiv? Individens aktuella situation förstås bäst mot hennes samlade, tidigare livsupplevelser (Rosenthal , Jeppsson Grassman ) Viktigt att veta när i livet händelser inträffat, inte bara att de gjort det (Jeppsson Grassman ) Viktigt att förstå vilka samhällsförhållanden som rådde när individen upplevde en viss händelse Klientens syn på sitt eget liv inverkar på det sociala arbetet 3
4 Biografiska definitioner Livshistoria fakta om en persons liv (life history; elämänhistoria) Livsberättelse, biografi en persons berättade personliga livshistoria (life story; elämänkertomus) (Rosenthal ) Livslopp livet i sin helhet (life span, life course; elämänkaari) (Jeppsson Grassman ) 4