Vad är smältpunkt?
Definition, bestämningsprincip, influenser, tips och råd om mätning, föreskrifter och mycket mer
Smältpunkten är en karakteristisk egenskap hos fasta kristallina ämnen. Det är den temperatur vid vilken den fasta fasen övergår till vätskefas. Smältpunktsbestämning är den termiska analys som oftast används för att karakterisera fasta kristallina material. Den används inom forskning och utveckling samt inom kvalitetskontroll i olika industrisegment för att identifiera fasta kristallina ämnen och för att kontrollera deras renhet.
På den här sidan får du viktig kunskap om smältpunktstekniken. Dessutom får du praktiska tips och råd för det dagliga arbetet.
1. Vad är smältpunkt?
Smältpunkten är en karakteristisk egenskap hos fasta kristallina ämnen. Det är den temperatur vid vilken den fasta fasen övergår till vätskefas. Detta fenomen uppstår när ämnet värms upp. Under smältprocessen förbrukas all energi som tillförts ämnet som fusionsvärme och temperaturen förblir konstant (se diagrammet nedan). Under fasövergången existerar materialets två fysiska faser sida vid sida.
Kristallina material består av fina partiklar som har ett regelbundet, tredimensio
När ett fast ämne smälter övergår det från ett styvt tillstånd till ett flytande tillstånd. Denna process inträffar när det fasta ämnet värms upp till sin smältpunkt, vid vilken punkt partiklarna i det fasta ämnet får tillräckligt med energi för att övervinna krafterna som håller dem på plats och börjar röra sig mer fritt. Som ett resultat börjar det fasta ämnet bli flytande och omvandlas till en vätska.
Fryser:
Frysning är den omvända processen av smältning. När en vätska kyls till sin fryspunkt förlorar molekylerna energi och saktar ner, och kommer så småningom till en punkt där de inte längre kan röra sig fritt. Vid denna tidpunkt börjar vätskan stelna och bilda ett fast ämne. Fryspunkten för ett ämne är vanligtvis samma temperatur som dess smältpunkt.
Ändringar i fysiska egenskaper:
Under övergången från fast till flytande, eller vice versa, genomgår även ämnets fysikaliska egenskaper förändringar. Här är några viktiga ändringar:
1. Täthet :I allmänhet är fasta ämnen tätare än motsvarande vätskor. Detta beror på att partiklarna är tätare packade i fasta ämnen, vilket resulterar i en högre densitet. När ämnet smälter får partiklarna mer utrymme oc
Smältning
Smältning är materias fasövergång från fastfas till vätska. Under smältningsprocessen hålls temperaturen i ämnet konstant tills hela ämnet smält. Vid smältning krävs energi för att bryta de kemiska bindningarna mellan atomerna och molekylerna i ämnet.
Fysiska villkor
Rena kristallina ämnen eller föreningar smälter som regel vid en för ämnet karakteristisk temperatur, vilket kan utnyttjas för deras identifikation. Eftersom en blandning av kristallina ämnen vanligen smälter vid annan temperatur än vad motsvarande rena ämnen gör, används smältpunkten ofta som ett kriterium på ämnets renhet.[1]
Legeringar smälter oftast gradvis inom ett temperaturintervall eller smältintervall. Amorfa substanser mjuknar efter hand vid upphettning och övergår så småningom i lättflytande form. Någon egentlig smältpunkt har de således inte.[1]
Energiåtgång
För att smälta ett fast ämne med en viss temperatur till flytande fas med samma temperatur går det åt energi. Det krävs alltså energi för att smälta nollgradig is till nollgradigt flytande vatten. Den energi (E) som går åt beräknas med formeln
där m ä
Smältpunkten är temperaturen vid vilken ett fast ämne förvandlas till en vätska. I teorin är smältpunkten för ett fast ämne detsamma som vätskans fryspunkt - den punkt där det förvandlas till ett fast ämne. Till exempel är is en fast form av vatten som smälter vid 0 grader Celsius /32 grader Fahrenheit och ändras till dess flytande form. Vatten fryser vid samma temperatur och förvandlas till is. Det är svårt att värma fast material till temperaturer över deras smältpunkter, så att hitta smältpunkten är ett bra sätt att identifiera ett ämne.
TL; DR (för lång; läste inte)
Molekylkomposition, attraktionskraft och närvaro av föroreningar kan alla påverka ämnets smältpunkt.
Molekylers sammansättning
När molekyler är tätt packade tillsammans har ett ämne en högre smältpunkt än ett ämne med molekyler som inte packar bra. Exempelvis har symmetriska neopentanmolekyler en högre smältpunkt än isopentan, där molekyler inte packar bra. Molekylstorlek påverkar också smältpunkten. När andra faktorer är lika smälter mindre molekyler vid lägre temperaturer än större molekyler. Till exempel är etanolens smältpunkt ,1 grader Celsius /,4 grader Fahrenheit, medan smältpunkten för den
Skillnad mellan smältning och smältning
Huvudskillnad - Smältning mot smältning
Även om de två termerna smälter och smälter ljud liknande, är de olika termer som har olika tillämpningar. Smältning är processen att kondensera en fast substans genom upphettning. Det är processen med vilken ett ämne förändras från den fasta fasen till vätskefasen. Smältning är den process genom vilken en metall erhålles vid temperaturer bortom smältpunkten från malmen. Båda processerna innebär uppvärmning av ett ämne till en högre temperatur. Huvudskillnaden mellan smältning och smältning är det smältning omvandlar en fast substans till en vätska medan smältning omvandlar en malm till sin renaste form.
Viktiga områden som omfattas
1. Vad är smältning
- Definition, smältpunkt, smältning av rena och orena föreningar
2. Vad är smältning
- Definition, steg och krav
3. Vad är skillnaden mellan smältning och smältning
- Jämförelse av viktiga skillnader
Nyckelord: Densitet, Värme, Intern energi, Smältning, Smältpunkt, Fas, Smältning, Temperatur, Volym
Vad är smältning
Smältning är den process genom vilken ett ämne förändras från den fasta fasen till den flytande fasen