Biofermentation
Biofermentation är en mer miljövänlig teknik som innebär att man använder mikroorganismer som bakterier, jäst eller svampar för att producera kemikalier. Denna metod används i produktionen av ämnen som antibiotika, alkohol, och en rad andra bioteknologiska produkter. Inom hudvård framställs vanligen olika organiska syror som mjölksyra eller citronsyra via biofermentation, men även oljor såsom squalane. De ämnen som benämns som postbiotika är också framställda eller utvunna ur biofermentationsreaktioner.
Grön kemi
Grön kemi syftar till att utveckla kemiska processer och produkter som är mer miljövänliga och tar mindre resurser i anspråk. Med gröna metoder försöker man minska användningen av farliga ämnen, minska energiförbrukningen, minska mängden vatten eller andra lösningsmedel som används samt minska avfallet från de kemiska processerna.
Upcycling
Upcycling för framställning av kemikalier är en metod som innebär att man tar till vara på restprodukter och omvandlar befintliga material och kemikalier till andra och mer värdefulla ämnen. Det kan vara återanvändning eller extraktion av restavfall, användning av biprodukter eller användning av restmaterial som
Syntetmaterial
Syntetiska material är material producerade på konstgjord väg via kemiska reaktioner, till skillnad från naturmaterial som kan utvinnas ur naturen utan att det sker någon kemisk reaktion.[1] Kemiskt sett kan de vara såväl organiska som oorganiska. Framställning av syntetiska material har skett mycket länge, exempelvis tillverkade man redan under antiken de oorganiska pigmenten blyvitt och blymönja.[2]
Under talet utvecklades kemin som vetenskap och man upptäckte mer eller mindre av en slump nya föreningar och grundämnen, som blev utgångspunkten för ditintills osedda produkter, som till exempel pigmenten kromgult och koboltblått.[2] Med petroleumindustrins framväxt från mitten av talet[3] kom möjligheten att syntetiskt tillverka produkter med samma eller liknande verksamma ingredienser som de man tidigare hämtat från naturen. Anilinfärgämnen, där det första var mauvein, alltså malvafärg, konkurrerade snart ut sina naturliga motsvarigheter och erbjöd en tidigare sällan skådad färgprakt. Under talet har utvecklingen av syntetmaterial fortsatt, ofta som en direkt eller indirekt följd av de stora krigen. Första världskrigets linoljebrist drev fram till
Urea
Urea (från grekiska οὖρον, ouron, urin), urinämne eller karbamid är en kvävehaltig kemisk förening, med den kemiska formeln CO(NH2)2.
Förekomst
Urea finns naturligt i urinen hos alla däggdjur. När kroppen bryter ner aminosyror, omvandlas dess kväve till det giftiga ämnet ammoniak vilket i sin tur omvandlas till urea i ureacykeln. Aminosyrorna härstammar från nedbrutna proteiner.
Förutom hos djur förekommer urea även i cellsaft hos högre stående växter och i vissa svampar.[1]
Framställning
Urea var det första organiska ämne som man lyckades framställa syntetiskt (från ammonium- och cyanatjoner). Detta gjordes av den tyske kemisten Friedrich Wöhler som därmed slog hål på teorin om att organiska (kolhaltiga) föreningar krävde en särskild "livskraft" för att kunna bildas.
Tekniskt framställs urea i speciella reaktorer genom upphettning (– °C) av koldioxid och ammoniak under högt tryck (13–20 MPa).[1]
Reaktionen sker i två steg med ammoniumkabamat som mellanprodukt.[2]
1) 2 NH3 + CO2 → NH2CONH4
2) NH2COONH4 → NH2CONH2 + H2O
Urea är en av de kemikalier som t
Syntetgummi vs naturgummi: Vad skiljer och vad är bäst?
Det är en betydande skillnad mellan syntetgummi och naturgummi, både vad gäller tillverkningsprocess, sammansättning och användningsområden. Medan naturgummi kommer från latexsaften i gummiträdet (Hevea brasiliensis), tillverkas syntetgummi genom kemiska processer som involverar petroleumbaserade råmaterial som styren och butadien. Det innebär att de två materialen inte bara har olika ursprung utan också olika egenskaper som påverkar deras användbarhet i olika sammanhang. Så vad är egentligen bäst? Svaret beror på det specifika användningsområdet, miljöpåverkan och de mekaniska egenskaper som efterfrågas. Vi tar en närmare titt på detta i artikeln som följer.
Syntetgummi &#; Vad är det egentligen?
Syntetgummi är en typ av elastomer som framställs genom polymerisation av petrokemiska råvaror, vilket innebär att man utgår från kolväten som utvinns ur råolja. Den mest framträdande skillnaden mellan syntetgummi och naturgummi ligger i deras molekylära uppbyggnad. Medan naturgummi huvudsakligen består av polyisopren, är syntetgummi en bredare kategori som inkluderar flera olika typer, såsom:
Styren-butadiengummi (SBR)
Den
.