Föreningsstämma
Uppdaterad: 18 november,
En föreningsstämma är en bostadsrättsförenings högsta beslutande organ. Stämman ska hållas senast sex månader efter varje räkenskapsår. På stämman beslutas det bland annat om val av styrelse, om styrelsen ska ha rätt till något arvode och om några stadgar ska ändras.
Innehåll
Endast medlemmar har rösträtt på föreningsstämman
Det är bara medlemmar i en bostadsrättsförening som har rösträtt på stämman och varje medlem har en röst. Om två medlemmar äger en bostadsrätt tillsammans får bara en rösta. Det är upp till de själva att bestämma vem som röstar. Om två medlemmar samäger två lägenheter kan de dock företräda varsin bostadsrätt.
Har en medlem flera bostadsrätter inom föreningen gäller fortfarande bara en röst.
Betala inte onödigt mycket för mäklaren
- Jämför mäklarna &#; deras offerter
- Förfrågan är kostnadsfri &#; ej bindande
- Använd offerterna vid förhandling om arvodet
- Läs omdömen om mäklarna från tidigare kunder
Ombud kan företräda en medlem
Om en medlem inte kan närvara på stämman kan medlemmen skicka ett ombud. Enligt lagen får bara en make, maka, sambo eller annan medlem vara ombud. D
Ibland blir det aktuellt med en omröstning på föreningsstämman. Då är det viktigt att styrelsen vet hur röstningen bör gå till och vem som får rösta. Annars kan beslutet rivas upp i efterhand. Här svarar vi på frågor om reglerna kring röstning på stämman.
Många av punkterna på föreningsstämmans dagordning är ren formalia som i princip bara klubbas igenom. Andra punkter behöver medlemmarna diskutera och så småningom rösta om. Men vilka får egentligen närvara, yttra sig och rösta på stämman, och hur går det till?
Huvudregeln är att varje medlem i bostadsrättsföreningen har en röst och om flera medlemmar äger bostadsrätten tillsammans har de ändå bara en röst. När medlemmarna anländer till stämman prickas de av mot medlemsförteckningen.
Vad är röstlängd och vem får rösta?
En röstlängd är en förteckning över alla medlemmar som får rösta. Efter att stämman har öppnats är det klokt, men är inget krav, att en sådan upprättas. En röstlängd behöver upprättas först vid en omröstning. Enklast är att utgå från föreningens medlemsförteckning som användes vid avprickningen då medlemmarna anlä
Årsstämman står för dörren i många av landets bostadsrättsföreningar. När det handlar om reglerna kring stämman är det inte helt lätt att komma ihåg vad som faktiskt gäller. Här reder vi ut det.
Vem får delta i stämman?
Föreningsstämman är en enskild sammankomst för medlemmarna och är alltså inte offentlig. Stämman kan besluta att den som inte är medlem ska ha rätt att närvara eller på annat sätt följa förhandlingarna vid föreningsstämman, men då måste samtliga röstberättigade som är närvarande vid föreningsstämman vara eniga och fatta beslut om det. Stadgarna kan också reglera denna fråga.
För den medlem som inte kan närvara vid stämman är det fortfarande möjligt att rösta, nämligen genom ombud som getts en fullmakt.
Vem kan vara ombud?
Kolla stadgarna. En fullmakt ger en person rätt att göra något, det vill säga agera för någon annans räkning. Ett ombud får representera högst en medlem om inget annat står i stadgarna. Ombudet ska ha med sig en fullmakt som är skriftlig och försedd med datum. Fullmakten gäller i ett år och behöver inte vara bevittnad men ska vara undertecknad. Endast medlemmens maka
En fråga som ställs med jämna mellanrum är vem som får närvara på föreningens årsstämma, och vilka som får rösta. Svaret finns i bostadsrättsföreningens stadgar och i lagar.
Alla medlemmar får naturligtvis närvara. Även om en lägenhet samägs av flera personer får alla närvara. Däremot har varje lägenhet bara en röst (mer om detta senare). Varje medlem får dessutom ta med sig ett “biträde”, men inte vem som helst, utan endast make eller sambo, enl. Bostadsrättslagen. (Stadgarna brukar dock vara mer generösa, vanligt är t ex att även barn, syskon föräldrar tillåts vara biträde, och HSB:s nya stadgar tillåter numera &#;valfritt&#; biträde).
Juridiska medlemmar får skicka sin ställföreträdare eller ombud, samt biträde. I Hsb-föreningar får en representant från Hsb delta, i regel då Hsb-ledamoten. Samma i Riksbyggen. Andra personer som får närvara är föreningens externa revisor, om sådana finns, och naturligtvis den extern stämmoordföranden, om sådan väljs, och ev. extern protokollförare.
Det kan förekomma andra personer, t ex en inbjuden expert som styrelsen inbjudit, eller ombud för föreningens förvaltningsbolag. Eller anställda som hjälper till med de praktiska ar
.