Projektet har sin bakgrund i en växande diskussion om intergenerationell överföring av hälsorisker. Förhållanden i tidigare generationer har visats påverka hälsorisker i senare generationer. En huvudfråga i diskussionen är att urskilja bakomliggande verkningsmekanismer. Det ”sociala arvet”, är en sådan mekanism. Begreppet myntades tidigt av psykiatrikern Gustaf Jonsson, som dokumenterade det starka sambandet mellan barns uppväxtförhållanden och framtida livschanser, inklusive hälsa. Genetisk överföring av hälsorisker är en annan av de mekanismer som stått i centrum för diskussionen. Den tidigare bittra motsatsställningen mellan sociala/kulturella och genetiska mekanismer har i dag i hög grad ersatts av frågan om hur genetiska faktorer och sociala/kulturella faktorer interagerar. Vi har sett framväxten av ett helt nytt forskningsfält, epigenetik. Forskningsfrågorna handlar i hög grad om att särskilja social/kulturell, genetisk och epigenetisk nedärvning.
Epigenetisk forskning koncentreras kring frågan om hur olika miljöförhållanden påverkar det genetiska uttrycket, särskilt under fosterlivet och barndomen. Termen ”biologisk programmering” syftar till att beskriva hur olika
Generationsmöten stödjer lärande och ökar livskvalitén
Vi lever allt längre – samtidigt ökar gapet mellan olika generationer, inte minst i industrialiserade länder. Under senare år har detta uppmärksammats allt mer av forskare, som menar att avstånden mellan olika generationer kan innebära problem på flera sätt. Förutom att äldre personer riskerar att isoleras och bli ensamma, kan stereotypiska uppfattningar om unga och äldre förstärkas och cementeras. Dessutom kan kunskap från en generation till en annan gå förlorad. I en rad internationella projekt har olika organisationer därför arbetat för att skapa nya och fler möjligheter för unga och gamla att mötas.
Encellforskare aktuell i ny bok
Ann-Kristin Boström är doktor i internationell pedagogik och en av de främsta experterna inom generationsöverskridande lärande i Sverige. Nyligen publicerade hon ett kapitel om välbefinnande och generationsöverskridande samarbete tillsammans med de koreanska forskarna Seung Jong Lee och Youngwha Kee. Kapitlet ingår i boken “Community Well-being and Community Development: Conceptions and applications”.
Idén till boken började med en workshop i ett forskarnätverk om ”community well-being” i S
Ser kopplingar mellan generationer och samh&#;llsf&#;r&#;ndring
Hur kom det sig att du började jobba på CEDAR?
Jag blev anställd som biträdande lektor och forskade på material som finns inom CEDARs verksamhet under fyra år. Sen är jag anställd på institutionen för geografi, men är fortsatt anknuten till CEDARs forskningssektion.
Hur kom det sig att det sig att du blev kulturgeograf?
Jag tycker det är spännande att utforska relationerna mellan människor, samhälle och miljö. Hur vi påverkas av vilket samhälle och miljö som vi befinner oss i, på olika geografiska platser globalt och nationellt.
Lite kort om din föreläsning – Vad handlar den om?
Den kommer att handla om en studie där vi tittat på hur vuxna barns arbetslöshet kan påverka föräldrarnas psykiska hälsa och hur detta påverkas av det geografiska avståndet mellan barn och föräldrar.
Hur ligger den i samtiden?
Vi har en åldrande befolkning i såväl Sverige som Europa. Den här studien visar att
Tillväxt och hållbarhet i fokus när yngre generationen tar över
– Även om det är en global undersökning har slutsatserna sin giltighet även i svenska bolag. Mycket av det som framkommer i rapporten har vi stött på även här i Sverige, säger Oscar Warglo, skatterådgivare med fokus på familjeföretag på PwC Sverige.
Skiljelinje mellan generationerna
65 procent av den nya generationens familjeföretagare uppger visserligen att tillväxt fortfarande har högsta prioritet. Men 71 procent lyfter också fram hållbarhet och menar att deras företag har skyldighet att motverka klimatförändringarna och dess konsekvenser.
Enligt Oscar Warglo går här en tydlig skiljelinje mellan generationerna. För medan båda generationerna är fokuserade på tillväxt så är det bara runt hälften av den nuvarande generationen som tycker att företaget har ett ansvar inom klimatområdet.
– Vi ser också en klar skillnad i synen på hur den egna verksamheten kan bidra till samhället i stort. 76 procent av efterträdarna ser samhällsaspekterna som viktiga, men bara drygt hälften av dem som styr företagen i dag, säger han.
Lågt betyg för klimatarbetet
Att kommande generationer ger lågt betyg och är missnöjda med
.