De 6 skillnaderna mellan gr substans och vit substans i hjrnan
Innehåll
Den mnskliga hjrnan r ironiskt nog en av vra stora frmlingar. Kommandocentralen i centrala nervsystemet innehller fortfarande mnga mysterier som vntar p att upptckas. Men trots det r det sant att det finns mnga saker som vi vet vl om dess fysiologi.
Allt vi knner, upplever, kommer ihg, tnker och frestller oss ligger inom en struktur p mindre n 2 kg. Ett organ som bestr av cirka miljoner neuroner att genom komplexa kemiska reaktioner (synapser) kommunicerar med varandra s att centrala nervsystemet hller oss vid liv och vi kan utveckla vra vitala funktioner.
P en morfologisk niv r hjrnan otroligt komplex och kan delas in i olika regioner beroende p den klassificerande parameter som du vill anvnda. Men en av de mest eleganta klassificeringarna r utan tvekan den som delar hjrnan i tv regioner: gr materia och vit substans.
Men vad r egentligen gr materia? Och den vita? Vilka funktioner har de? Hur skiljer sig det ena frn det andra? Om du vill hitta svar p dessa och mnga andra fr
5 minuter Den vita substansen har som uppgift att förmedla information genom hela det centrala nervsystemet. Namnet kommer från färgen på den vita myelinskida som omger den vita substansen. Myelinet hjälper de elektriska impulserna att snabbt sprida sig längs nervcellerna genom att isolera deras axoner (nervtrådar). I hjärnan ligger den vita substansen under den grå substansen, som är hjärnbarken, medan den i ryggmärgen täcker den grå substansen. Axonerna skickar sensorisk och motorisk information dit det behövs och bildar det som kallas vit substans. Tidigare antog man att den vita substansens enda funktion var att skicka signaler, men numera tror man att den även spelar en roll i andra processer. Den vita substansen i hjärnhalvorna består av tre olika sorters fibrer: Den mänskliga hjärnan består av vita och grå substans. Den första - är allt som är fylld mellan den grå massan i cortex och basala kärnor. På ytskiktet har en likformig grå materia nervceller vars tjocklek är en halv till fyra millimeter. Studeras i detalj, vad grå och vit substans i hjärnan. CNS ämnet är av två typer: vitt och grått. Vit substans sammansatt av ett flertal av nervfibrer och nervcellprocesser, vilket hölje har en vit färg. Den grå består av nervceller med processer. Nervfibrer ansluta olika delar av det centrala nervsystemet och nervcentra. Inhomogena material i kroppen är grå och vit. De första bilderna av ett stort antal nervceller, som är koncentrerad i kärnan och är av tre typer: Vita substansen omger ryggmärgen grå. Den består av nervprocesser, komponerar tre fibersystem: Vi vet av ana
Grå substans er de ytre områdene av hjernen (hjernebarken) og de sentrale delene av ryggmargen. Grå substans består hovedsakelig av nervecellelegemer (soma eller perikarya), i motsetning til hjernens indre og ryggmargens ytre hvite partier (kalt hvit substans), som består av nervetråder og gliaceller. I hjernen utgjøres den grå substans av den foldede hjernebarken og av sentrale hjernestammekjerner. I ryggmargen danner den i tverrsnitt en H-formet eller sommerfuglaktig figur. Vil du sitere denne artikkelen? Kopier denne teksten og lim den inn i litteraturlisten din: Jansen, Jan K. S.: grå substans i Store medisinske leksikon på Hentet fra %C3%A5_substans .Varför är den vita substansen i vårt nervsystem så viktig?
Förekomsten av vit substans i centrala nervsystemet
Grå och vita substansen i hjärnan
Från vad dessa substanser
Grå och vita substansen i ryggmärgen
medulla oblongata
Les mer i Store norske leksikon
begrenset gjenbruk.