Hitta gränser
Det är viktigt att hitta gränserna
Fastighetsgränser och gränsmärken har stor betydelse för markens användning och ofta för grannsämjan. Gränserna bestämmer fastighetens omfattning på marken och vad man äger.
En gräns som har tillkommit vid lantmäteriförrättning är lagligen bestämd. Att veta gränsens läge och vad man får och inte får göra med den eller nära den är viktigt vid till exempel fastighetsköp, bygglov, skogsavverkning, jakt, fiske, uppsättning av staket och plantering av häckar.
Gamla gränsmärken kan vara svåra att hitta
Ibland är det svårt att hitta gränsmärken på marken. Många kom till för mer än år sedan och kan vara överväxta idag. Maskiner i skogs- och jordbruket, vägbyggen och andra anläggningsarbeten har förstört många märken.
Visar gränserna rätt? Se vår film som informerar mer om detta
Hur hittar man gränsmärken?
Du kan använda vår e-tjänst Min fastighet för att ta del av förrättningskartor där det framgår var gränsmärken för din fastighet finns.
Begrnsningar i tjnsten
Funktionen att ta del av akter i e-tjänsten Min fastighet är stängd tillsvidare. Läs mer om status på sidan Driftinformation.
I skogsmark kan du lämpligen börja
Norrland
- För andra betydelser, se Norrland (olika betydelser).
| Norrland | |
| Landsdel | |
Sverigekarta med Norrlandslandskapen utmarkerade |
Norrland ([ˈnɔ̌rːland](lyssna)) är den nordligaste och till ytan största av Sveriges tre landsdelar och definieras traditionellt av nio landskap: Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland.[1] Norrland definieras idag ofta som fem län,[1] med total yta km²,[2] eller landyta km², vilket utgör 59,1procent av Sveriges landyta.[3] Den fastboende befolkningen uppgår till 1 invånare (),[4] vilket utgör cirka 11,3procent av Sveriges befolkning, något som återspeglas i Norrlands låga befolkningstäthet, cirka 4,9 invånare per km².[3] I Norrland talas sedan lång tid tillbaka även minoritetsspråkensamiska och meänkieli.
Norrland sträcker sig utmed bergskedjan Skanderna som gör terrängen bergig. Norrlands inland väster om högsta kustlinjen har aldrig varit täckt av hav och större insjöar och saknar därför de finkorniga sedimentjordarter som är mest lämpade för jordbruk, vilket har bidragit till att inlandet är glesbefolkat.
Närkes Insektsförening
för oss som gillar småkryp
UPPDATERAD FEBRUARI
Är du en av oss alla som ibland undrar var du är någonstans? Ja, inte filosofiskt kanske utan mer konkret utifrån ett rapporteringssyfte. Är man i Närke eller inte? Ja, här görs ett försöka reda i lanskapsgränsen. För den följer ibland inte länsgränsen eller kommungränser och ibland inte heller sockengränsen. I tryckt form hittar man numera nästan aldrig några kartor som visar landskapsgränserna. En översiktlig gräns som ger en bra vägledning finns i motormännens vägatlas. I Artportalen sågs den lättast i kartlagret som heter Open Street Map men där verkar den numera inte vara markerad.
Jag har gått igenom gränsen som finns tillgänglig på Artportalen om man plockar ut en prickkarta för någon art och jämfört den med de grova landskapskartorna från talet och framförallt med de noggranna häradskartorna från talets andra halva. Har i samband med starten Atlasinventeringen av trollsländor tidigare gått igenom landskapsgränsen på Artportalen som då verkade stämma med äldre kartor, i den mån det g
Biologiska norrlandsgränsen
Biologiska norrlandsgränsen eller klimatologiska norrlandsgränsen, Norrlandsgränsen, Limes Norrlandicus, kallas den klimatologiska gränszon som löper över Sverige mellan södra Värmland i väster och Gästrikland i öster och som även utgör en påtaglig vegetationsgräns mellan den högläntare, boreala zonen och relativt artfattiga naturlandskapet mot norr (norrlandsterräng) och det varmare, boreonemorala och artrikare området söderut i landet.[1] Gränszonen anges som sydgräns för vissa nordliga arter och nordgräns för vissa sydliga arter.[1] Termen är formad av Rutger Sernander.[2] Denna gräns skiljer sig dock från den naturgeografiska gränsen, den demografiska gränsen och den kulturhistoriska gränsen,[3] varav den sistnämnda definierats av Dalälven, beskrivet av Ericus Olai på talet.[4]
Den biologiska norrlandsgränsen beror på flera samverkande faktorer:
Gränsen är dock inte helt exakt, utan varierar från art till art. Direkt felaktigt är antagandet att Dalälven skulle utgöra något slags gräns i klimatologisk mening; Dalälven skär biologiska norrlandsgränsen delvis i rät vinkel - och äldre antaganden att ek inte växer norr om den
.