GÄNGKRIMINALITET
Vad är gängvåld och gängkriminalitet?
Gängkriminalitet är när kriminella gäng begår brott för att tjäna pengar, det kan till exempel vara att sälja droger eller stjäla pengar från samhället. Det är vanligt att gängen använder hot och våld för att få det de vill. Det kan vara rån, misshandel eller till och med mord. När flera gäng konkurrerar, vill åt samma saker, använder de våld för att hämnas på varandra.
De kan ha blivit lovade pengar eller prylar för att leverera saker, gömma vapen eller skada någon. Ibland verkar de äldre schyssta till en början och får den yngre att känna sig speciell, så att de lättare kan få hen att göra farliga saker. Men ibland hotas unga till att göra något genom våld. Många barn som hamnat i gängkriminalitet säger att de inte först förstod hur allvarligt det skulle bli. Kanske började det med att gömma ett vapen, och plötsligt måste ma
Att lämna kriminella gäng är betydligt svårare än att gå med
De senaste dagarna har Camila Salazar Atías intervjuats av flera medier angående gängkriminalitet och avhopp. I den här artikeln problematiserar hon kring en rad frågor som är centrala att ta hänsyn till för att skapa förståelse och samsyn kring de utmaningar vi står inför.
En av det viktigaste verktyg som har diskuterats i kampen mot gängkriminalitet är stöd till avhopp. Men även om ett avhopp betecknas som framgångsrikt är det fortfarande både ineffektivt och kostsamt jämfört med insatser för att undvika att unga överhuvudtaget hamnar i gängkriminalitet.
Ett avhopp kostar samhället cirka en och en halv miljon kronor i insatser per avhoppare. I gängmiljön kostar de ännu mer. Tänk vad de pengarna hade kunnat göra skillnad om de hade investerats i förebyggande och främjande insatser i början av individens liv och karriär! Tyvärr agerar samhället här ofta dumsnålt.
Bristande tillit till samhället
startade Fryshuset, med hjälp av Allmänna Arvsfonden, Passus som är en avhopparverksamhet för personer som vill lämna gängkriminalitet. Passus var en av de första avhopparverksamheterna i sitt slag. Vi ser att civilsamh
I juni meddelade polisen och regeringen att det fanns 30 gängkriminella i Sverige. 9 utpekades som aktörer i kriminella nätverk, medan 21 kategoriserades som medmisstänkta, dvs. avsåg personer utanför nätverken som på olika sätt och i olika grad misstänktes ha medverkat i gängkriminellas brott.
Nu, i februari , kungör polismyndigheten som svar på ett regeringsuppdrag att det finns 62 i de gängkriminella sammanhangen. Av dem räknas 14 som aktiva nätverkskriminella och 48 personer bedöms ha kopplingar till personer inom nätverken, antingen genom kontakter och/eller som medmisstänkta.
Man har vidgat urvalsramen för vilka som ska inräknas och förlängt beräkningsperioden för inkluderingen
Hur är det möjligt med en så kraftig ökning av både aktiva gängaktörer och gängkopplade kontakter på lite drygt ett halvår? Och därtill under en period då Tidöpartierna gasat för fullt för att genomdriva sitt brottsbekämpande paradigmskifte. Svaret är att man har vidgat urvalsramen för vilka som ska inräknas och förlängt beräkningsperioden för inkluderingen. År räknade man på det senaste årets personuppgifter i den s k cylindermodellen (lokala polisområden) plus medmisstänkta under samm
I en nyligen utkommen rapport med titeln &#;Polismyndighetens förhållningssätt och arbete mot gängkriminaliteten&#; problematiserar polisforskaren Stefan Holgersson begreppet gängkriminalitet. Det gör han samtidigt som han kritiserar polisen ineffektivitet.
Samtidigt berör han inte alls arbetet inom den del av polisen som lyckats med bekämpningen av skjutningar och sprängningar. Polisen i Göteborg. Vilket är märkligt då polisen i Göteborg enligt vad jag förstår arbetar enligt de principer som Holgersson förespråkar. Det sättet att arbeta kallas problemorienterat polisarbete. Enligt Holgersson används det alldeles för lite.
Kriminella nätverk och gäng
I rapporten konstaterar han att gängkriminalitet kan se mycket olika ut i olika områden och städer. Därför kan samma taktik och sätt att arbete inte användas i alla sorters situationer, stadsdelar eller mot alla former av kriminella nätverk och gäng. Kriminella strukturer är kontextberoende vilket betyder att generella beskrivningar av kriminella nätverk och gäng inte tillför speciellt mycket när det gäller arbetet mot kriminella gäng. Ofta ger böcker som Diamant Salihus ”Tills alla dör” och Johanna Bäckström Lerneby ”Familj
.