Innehållet som finns tillgängligt på vår webbplats är resultatet av våra redaktörers dagliga ansträngningar. De arbetar alla mot ett enda mål: att förse dig med rikt innehåll av hög kvalitet. Allt detta är möjligt tack vare de intäkter som genereras av reklam och prenumerationer.
Genom att ge ditt samtycke eller prenumerera stöder du vår redaktions arbete och säkerställer den långsiktiga framtiden för vår webbplats.
Om du redan har köpt en prenumeration, logga in
Av naturliga skäl är det viktigt att över åren utföra renoveringar av en fastighet. Det krävs dock viss eftertanke från hyresvärdens sida innan arbetet påbörjas eftersom bostadshyresgästerna har ett visst inflytande avseende dessa åtgärder. Frågan är i vilka situationer det blir aktuellt att inhämta deras godkännande och när bostadshyresgästernas medgivande inte krävs?
Bostadshyresgästernas inflytande och vilka åtgärder som kräver godkännande
Enligt hyreslagen ska en hyresvärd som vill utföra standardhöjande åtgärder i eller kring fastigheten som inte innebär en obetydlig inverkan på bostadslägenhetens bruksvärde eller inte innebär en oväsentlig ändring av bostadslägenheten eller dess gemensamma utrymmen, inhämta godkännande från berörda bostadshyresgäster alternativt från hyresnämnden.
Vem som utgör en berörd hyresgäst kan vid en första anblick anses uppenbart, men avgränsningen är inte alltid glasklar. Om till exempel två personer hyr en lägenhet behövs båda hyresgästernas godkännande medan en andrahandshyresgäst saknar möjlighet att påverka hyresvärdens arbeten.
Gäller åtgärden en renovering av allmänna utrymmen, som till exempel trapphuset i en byggnad, berör
The content available on our site is the result of the daily efforts of our editors. They all work towards a single goal: to provide you with rich, high-quality content. All this is possible thanks to the income generated by advertising and subscriptions.
By giving your consent or subscribing, you are supporting the work of our editorial team and ensuring the long-term future of our site.
If you already have purchased a subscription, please log in
Skillnaden mellan ”jag samtycker” och ”jag godkänner”
Samtycke är en av de rättsliga grunderna i GDPR. För att uppfylla kraven för ett giltigt samtycke krävs det bland annat att individen lämnar sitt medgivande till behandlingen. Detta frivilliga medgivande ska inte förväxlas med att någon godkänner villkor i ett avtal. Syftet med detta blogginlägg är att visa på skillnader mellan att efterfråga samtycke eller godkännande och hur denna begreppsförvirring i så fall kan undvikas.
I olika sammanhang, inte minst i formulär ser vi olika alternativ och användning av ”samtycke” och ”godkännande”. Tanken är att vi här ska reda ut när det är lämpligt att använda de olika begreppen utifrån ett dataskydds- och personuppgiftsbehandlingskontext.
Samtycke som rättslig grund
Samtycke utgör ett av sex möjliga lagstöd och regleras i artikel a GDPR. Den aktuella artikeln i fråga stadgar att behandling av personuppgifter endast är laglig om personen har lämnat sitt samtycke till att låta sina personuppgifter behandlas för ett eller flera specifika ändamål.
Vad som utgör ett samtycke i GDPR:s mening finner vi i artikel Samtycke definieras som ”varje slag av frivillig, sp
.