Ménière’s Disease
How did Ménière&#;s Disease get its name?
In the French physician Prosper Ménière theorized that attacks of vertigo, ringing in the ear (tinnitus), and hearing loss came from the inner ear rather than from the brain, as was generally believed at the time. Once this idea was accepted, the name of Dr. Prosper Ménière began its long association with this inner ear disease and with inner ear balance disorders in general.
What is Ménière’s disease?
Ménière’s disease is a chronic, incurable vestibular (inner ear) disorder defined in by the Committee on Hearing and Equilibrium of the American Academy of Otolaryngology—Head and Neck Surgery as “the idiopathic syndrome of endolymphatic hydrops.” 1 This means that Ménière’s disease, a form of endolymphatic hydrops, produces a recurring set of symptoms as a result of abnormally large amounts of a fluid called endolymph collecting in the inner ear.
Ménière’s disease can develop at any age, but it is more likely to happen to adults between 40 and 60 years of age. The exact number of people with Ménière’s disease is difficult to measure accurately because no official reporting system exists. Numbers used by researcher
Ménière's disease
Disorder of the inner ear
Not to be confused with Ménétrier's disease.
Medical condition
| Ménière's disease | |
|---|---|
| Other names | Ménière's syndrome, idiopathic endolymphatic hydrops[1] |
| Diagram of the inner ear | |
| Pronunciation | |
| Specialty | Otolaryngology, Neurology |
| Symptoms | Vertigo, tinnitus, hearing loss, fullness in the ear[3][4] |
| Usual onset | 40s–60s[3] |
| Duration | 20 minutes to few hours per episode[5] |
| Causes | Unknown[3] |
| Risk factors | Family history[4] |
| Diagnostic method | Based on symptoms, hearing test[3] |
| Differential diagnosis | Vestibular migraine, transient ischemic attack[1] |
| Treatment | Low-salt diet, diuretics, corticosteroids, counselling[3][4] |
| Prognosis | After ~10 years hearing loss and chronic ringing[5] |
| Frequency | – per 1,[1] |
Ménière's disease (MD) is a disease of the inner ear that is characterized by potentially severe and incapacitating episodes of vertigo, tinnitus, hearing loss, and a feeling of fullness in the ear.[3][4] Typically, only one ear is af
Patienten blir oftast inte helt döv på örat. Hörapparatanpassning kan vara svårt eftersom hörseln varierar. Patientstyrd hörapparatförstärkning blir ofta nödvändigt.
Tinnitus blir som regel permanent men är sällan outhärdligt. Patienten vänjer sig vanligtvis att vara ensidigt hörande, men yrselattackerna finns kvar, även om något lindrigare än i början av sjukdomen.
Hos % blir sjukdomen bilateral.
Det är viktigt att patienten får adekvat information och stöd. Sjukdomen är i många fall kraftigt invalidiserande. Socialt kan sjukdomen innebära stora påfrestningar genom att patienterna inte vågar sig ut eller vågar planera några aktiviteter p g a osäkerhet och fruktan för kommande anfall. De ekonomiska konsekvenserna kan vara betydande pga inkomstbortfall och karensdagar.
Eftersom anfallsfrekvensen varierar stort mellan patienterna, och även för den enskilde, är det svårt att uttala sig om prognosen. Eventuellt orsakas Ménières syndrom av en rad olika sjukdomar med gemensam symtomatologi från innerörat.
Patienterna bör följas upp otoneurologiskt och audiometriskt då hörseln vid aktiv sjukdom vanligtvis blir allt sämre samt för risken att utveckla bilateral sjukdom. De behandlin
.
.