Sofia Persson
Inledning
Agneta Linné
Lärarutbildare och skolreformatörer – Hedwig Sidner och Anna Sörensen
Madeleine Michaëlsson
Ihärdiga insatser för rösträtt, fred och nykterhet av folkskollärarinnan Cecilia Francke
Sofia Persson
Röda Sofia – Göteborgs radikala folkskollärare
Yvonne Lindholm
Ester Hermansson – en livslång bildningsresa som kom att påverka den svenska skolan
Bildtext: Sveriges Folkskollärarinnors (SF:s) ombudsmöte i Sundsvall Fotograf: Ej angiven. Källa: Sveriges Allmänna Folkskollärareförening (SAF:s) arkiv. Denna bild hämtat från Rohdin, Viola & Larsson-Utas, Gunvor () Alla tiders folkskollärarinnor: pionjärer och förbund. Stockholm: Lärarförbundets Förlag, s.
SOFIA PERSSON
Detta nummer av Vägval i skolans historia är ett temanummer som uppmärksammar lärarinnors insatser för den svenska skolan och det vidare samhället. I numret möter vi fem lärarinnor som sammantaget levde och var verksamma från mitten av talet till sent tal. I artiklarna belyses villkor som präglade lärarinnornas situation i samtiden, deras engagemang och projekt, samt vilka insatser de gjorde. Lärarinnorna bedrev skolutveckling lokalt och nationellt,
BRITTEN EKSTRAND
Vägval i skolans historia bjuder i detta nummer på fem från varandra fristående artiklar. I den inledande artikeln av Hampus Östh Gustafsson visas hur humanismens kris återkommande påtalats i talets utbildningspolitik och till vad nytta. Artikeln bygger på Östh Gustafssons avhandling från Påföljande artikel av Helena Holmlund lyfter frågan om den nioåriga grundskolan bidrog till förbättrade livschanser. Svårigheter i forskning på området lyfts bland annat fram. I den tredje artikeln beskriver Johanna Sjöberg och Johanna Sköld barnpensionatens korta historia. Ett fenomen i landet som främst förekom mellan och talet. Härefter skildras de svenska småbarnsskolorna i internationell belysning, vilket ger stöd åt bilden av småbarnsskolornas skiftande verksamhet under dess hundraåriga historia. Avslutningsvis ställer Åsa Karlsson Sjögren frågan om vilka egenskaper eller kvalifikationer skolmästarinnor och skolmästare kan tillskrivas i några skolor för fattiga barn omkring sekelskiftet
I den första artikeln av Hampus Östh Gustafsson visas hur hotet om ett humanistproletariat på olika sätt och med olika intensitet varit återkommande i svensk utbildningspolitik unde
Årsboken har titeln Skolans högtider &#; Ceremoni, fest och firande i svensk skolhistoria. Det är den e årsboken som getts ut av Föreningen för svensk undervisningshistoria sedan Bra jobbat, eller hur! Nästan alla tidigare årsböcker är digitaliserade och går att klicka sig fram till via hemsidan.
Fortsätt läsa Årsboken handlar om skolans högtider→
barnträdgårdkontaktannonserPRAOPRYOSkolverketSlöjdAGNES HAMBERGER
Årets tredje nummer av Vägval i skolans historia bjuder på en omväxlande läsning, från det sena talets lärarliv fram till talets organisationsreformer. Gemensamt har artiklarna ett intresse för de förändringar som präglat den svenska skolan under ett händelserikt århundrade där nya förutsättningar och krav på skolan drivit på utvecklingen.
Fortsätt läsa INLEDNING→
JOSEFIN ENGLUND
&#;Käck lärarinna som hamnat i en obygd
frågar om det finnes någon bildad, trevlig o.
präktig 35–38 års man …&#;
(Dagens Nyheter 15 februari )Kanske finns det inte någon annan yrkesgrupp under modern tid som förställningar kopplade till yrkesidentiteten varit så nära sammankopplat med civilstånd och konstruktionen av kön: Läraryrket öppnades för kvinnor just
Skolans historia
Under medeltiden utvecklades katedralskolor (även kallat stiftskola eller domkyrkoskola) som var knutna till domkyrkor i biskopsstäderna, och här utbildades i första hand präster. Vid Laterankonciliet (ett kyrkomöte i Lateranpalatset i Rom) beslutades det att varje katolsk katedral skulle ha en katedralskola, där klerkerna (prästerna) skulle få gratis undervisning.
År sände påven i Rom, Innocentius IV, ett sändebud till Sverige där han sammankallade till ett kyrkomöte i Skänninge. På mötet beslutades det att det vid varje domkyrka skulle inrättas en skola för utbildning av blivande präster. Vid prästskolorna skulle unga pojkar redan från sjuårsåldern tas emot, och de skulle få mat och husrum samt studera i år.
Under den största delen av medeltiden fanns det i Norden inga andra skolor än för de som ville bli präst, utan ville man ha en universitetsutbildning fick man resa till kontinenten, ofta till Paris där ett universitet redan grundats på talet.
talet
Den första akademiska högskolan i Norden inrättades vid gråbrödraklostret i Lund (som då tillhörde Danmark) och kallades 'latin studium generale' (Akademien i Lund). De fick dock inte börja sin v.